I samtalet växer språket fram
Det finns inga genvägar. Man måste börja tidigt, redan innan barnen kan tala, och göra det ofta. Att läsa högt tillsammans – det är så man väcker barns läsglädje.
– När barn lär sig språk så gör de det i dialog med andra, säger Ingvar Lundberg, professor vid Göteborgs Universitet som bland annat forskar om läsinlärning.
På frågan vad läsglädje är svarar han:
– Det är den där varma känslan man får när man öppnar en bok och går in i en värld bortom här och nu. Den glädjen är många gånger djupare än annan glädje vi känner i livet, just för att den innehåller moment av att man helt och fullt glömmer bort sig själv.
Bornholmsmodellen
Ingvar Lundberg är övertygad om att förskolan skulle kunna spela en unik roll för att kompensera bristande lässtimulans i hemmet, men det kräver ambitiösa och kunniga pedagoger. Själv har han försökt dra sitt strå till stacken genom den så kallade Bornholmsmodellen. Ett forskningsprojekt med förskolebarn där man kom fram till att förmågan att uppmärksamma språkljud, så kallade fonem, kan utvecklas genom dagliga språklekar och att det underlättar barns senare läsinlärning och förebygger lässvårigheter. Språklekarna har mynnat ut i flera böcker, bland annat boken Före Bornholmsmodellen som riktar sig till förskolebarn.
– I den visar vi med hjälp av böcker, lekar och sånger hur man kan ägna sig åt att skapa en medvetenhet om språket.
Ordförrådet
Mats Myrberg, professor i specialpedagogik, är inne på samma linje, han säger att genom högläsning med barn utvecklas både ordförståelsen och ordförrådet.
– Ordförrådet är ofta mycket större i en barnbok än i en vuxens dagliga språk. Men det räcker inte med att läsa för barnet, man måste också vara lyhörd för barnets reaktioner, se hur det drar slutsatser av det som finns mellan raderna i böckerna, eller i dess bilder. Som i Bu & Bä blir blöta – det står inte att det regnar, men det har ett paraply, och en ficklampa, de är natt.
– Har du varit ute på natten någon gång när det har regnat? En sådan fråga stimulerar det biografiska minnet. Det är viktigt att prata om de estetiska värdena, bilderna, för att knyta an till barnets egna erfarenheter. Fantasin måste vara med hela tiden. Det är väldigt viktigt för barns läsförståelse, att man kan göra bilder av texten i huvudet. Ingvar Lundberg slår fast att högläsningen inte går att ersätta med filmer eller talböcker.
– Hemligheten är den personliga närvarons magi. Att man ju är kopplad till en person, till närhet. Man växlar blickar, pekar, pratar, kommunicerar. Och en viktig dimension av läsglädjen är samspelet.
– När barn lär sig språk så gör de det i dialog med andra, det handlar om närvaro och ömsesidighet. I det samspelet växer språket fram. Han tycker att man oftare borde ha samtal med barn, både inom och utanför skolans värld, det borde vara en utgångspunkt för lärande.
Av Annika Nasiell
